elin

om takida, sångaren, han är ett bra exempel på att allt kan se så bra ut på utsidan medan man mår skit innuti.
han ville ta sitt liv, och han försökte, men ingen såg någonting, ingen märkte det. så starkt att komma ut i teve och säga det till alla. låten the things we owe handlar om han.

'The scars reveal the hidden place deep down in you
Like a shadow from the past and nothing is true
A reflection from a dejected face, it comes to
Memories will last, I am crying for you,
I am crying


I, I'll give my own time
I'll give my whole life
I'll give my only light
Just to heal you'

har börjat titta på efter tio nästan varje dag, det är intressant och hon har alltid gäster som berättar sina historier och versioner på allt, det blir så mycket djupare på nått sätt. denna vecka har det handlat om självmord, en sån hemsk sak. och det är sant, men förhindrar det inte genom att inte prata om det, utan det är när man pratar om det som man förhindrar det på riktigt. tror att denna veckas program har berört många.



tillbaka till takida, när jag hör takida tänker jag alltid på handlake village, deras låt! och det första minnet som ploppar upp i huvudet när jag hör den låten är min älskade markus, i början när vi hade börjat träffats, hemma hos ellen och dette, så lyssnade vi på den och efter det åkte han med in till stan, jag minns det så väl. dette var också med, det var jag, macke och dette som satt i soffan (låten spelades i bakgrunden) och jag frågade macke om han skulle åka med in till stan, då tittade macke på dette och sa "vad säger han", och kommer ihåg just den meningen för jag förstod inte varför han kallade mig för han, haha. efter det så frågade jag runt vad låten hette, men ingen visste vilken jag menade. på radio en dag så spelade dom den, jag letade upp vad den hette och varje gång jag hör den tänkter jag på min älskade markus. jag älskar dig så jävla mycket!!

takida - handlake village